Hej där 

Subtitles, undertexter, översättning, textning, closed captions, open captions… Det finns många namn för text på video . 

Om ett par veckor. Den 23 september, vilket faktiskt är min och Pereriks bröllopsdag också i år ingår även video i sociala medier i webbdirektivets krav. Å webbdirektivet innebär att alla myndigheter, landsting, kommuner och alla andra som klassas som offentligrättsliga organ, som en upphandlande myndighet tex ska uppfylla kraven, och det gäller även vissa privata företag som utför tjänster med offentlig finansiering. Det finns förstås några undantag. Ingen regel utan undantag, men det här gäller för de allra flesta i den här gruppen. Å det som gäller är att 

Webbplatser, appar och alla dokument som sprids via dessa, och via tredje part (dvs sociala medier), ska kunna  uppfattas. på en nivå som kallas AA och betyder när det kommer till video att den ska innehålla  undertextning och syntolkning ELLER textversion av det som inte går att uppfatta om man inte hör ljudet. 

Lagen är egentligen ett år gammal den 23 september 2019 trädde den i kraft för all digital kommunikation men tex video i sociala medier fick en längre tidsfrist. 

Å det här gäller inte bara i sverige, Det här är ett EU-direktiv i botten sen ser lagar och regler lite olika ut i olika länder.. 

Det här är förstås superbra! Det är ju så många fler som kommer kunna ta till sig av det som publiceras. Nackdelen är väl att det tar tid och kostar pengar men jag är övertygad om att fördelarna kommer väga över. För det finns ju flera fördelar här. Den största och viktigaste är ju förstås att så många fler kommer kunna ta till sig informationen, hörselskadade, synskadade, de som inte kan svenska så bra har lättare att förstå om de både hör och läser text samtidigt. Sen kommer ju alla de som tittarpå sociala medier utan ljud, SEO dvs sökoptimeringen ökar när allt som finns i videon finns i sökbar text. Google kommer få mycket fler träffar osv osv. 

Min oro är väl möjligen att videoproduktionen kommer gå ner i rädsla över att göra fel, eller att inte hinna med. MEN  på webbriktlinjer.se, vilket är en webbplats från Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) och Post- och telestyrelsen. är rekommendationen tydlig att Använd webbvideo för att ÖKA tillgängligheten. 

Uppmaningen är alltså att använda textad och syntolkad video som komplement eller alternativ till andra format Å anledningen till det är att video som myndigheten skriver “många gånger gör det lättare att ta till sig innehållet,  än om information finnas i en längre text.” 

Å med tanke på förra veckans avsnitt här i Pixelpodden-en podd om video, där jag pratade om att vi tar till oss upp till 90% av en video mot 10% av en text och att vi dessutom tar till oss den där informationen upp till 60 000 ggr snabbare från en video än en text så är det ju inte svårt att förstå att DIGG rekommenderar video, eller hur? Å det där borde vi ju alla ta till oss. “Video gör det lättare att ta till sig innehållet,  än om information finnas i en längre text.” Det är ju inte så svårt att förstå att jag gillar den meningen eller hur?

Myndigheten trycker också på att video är lättare att använda för personer som har svårt att läsa men som förstår talspråk med stöd av visuell information – dvs video. 

Å Det är några punkter som rekommenderas på webbriktlinjer.se för tillgänglig video. 

Det är: 

  • 1 Använd gärna video. . ja det är faktiskt första punkten. 
  • 2 Använd undertexter.
  • 3 Erbjud syntolkning eller se till att viktig information framgår av ordinarie ljud. 
  • Å det är ju inte så svårt att få till eller hur?
  • 4 Erbjud översättningar vid behov.
  • 5 Använd videospelare med bra tillgänglighet.
  • 6 Begränsa blinkande för att inte orsaka krampanfall.  

Jag som tillhör MTV-generationen tänker i första hand på snabba klipp, men det är nog mer Strobelampor och liknande som menas här. 

  • 7 Ställ krav på tillgänglighet när ni upphandlar videoproduktion.
  • 8 Planera produktionen med hänsyn till tillgänglighet. å det kan ju vara att spela in ljud så att kvaliteten blir bra. Att det är lätt att se tex om ett föredrag filmas vad som står på sliden eller att grafik är tydlig och inte hamnar bakom nedräkningsur, videospelarens reglage osv. I avsnitt 8 Text på video pratar jag mer om just det här. 

Jag tänkte fokusera en del på den de här Undertexterna som alltså inte bara är det som sägs i en video, utan allt som upplevs på ljusspåret. Eller i alla fall alla ljud som är relevanta för handlingen. Så både det som sägs i videon och t ex ringsignalen från en mobil hörs eller att klassisk musik spelas. Du har säkert sett det här själv. Det brukar skrivas inom parentes för att vara tydligt att det är en ljudeffekt och inte något någon säger. Ibland används även andra färger på de här texterna för att vara riktigt tydligt att det inte är något som någon säger. men det går tyvärr inte på sociala medier om du gör det här till en srt-fil som jag kommer förklara lite senare här. 

Men  Däremot behöver inte texterna vara ordagranna, det viktiga är att de förmedlar samma information. Å många gånger är det bra att de inte är ordagranna. Det är nästan svårt att ta till sig en skriven text av en människas prat ibland eftersom vi lägger till och drar ifrån vad som egentligen är en riktig mening, Vi  avbryter oss själva och pratar utan punkt. Allt det här blir bara bra om det kostas ner och justeras i textningen. 

Å det finns ju massa tips om hur man gör för att göra bra undertexter. SVT t ex har en väldigt bra avdelning som jobbar med undertext. Titta på hur programmen textas. Du kan lära dig massor. Tex så är en del av arbetet de gör att tolka ett ibland lite rörigt prat till en text där det viktiga kommer fram, men som ändå inte innehåller fler ord än vad som går att läsa och förstå. 

Texten kommer varken före eller efter personen säger något och om undertextaren ändrar i meningen eller sammanfattar något så börjar och slutar ofta texten och pratet med samma ord för att det ska vara lättare för oss tittare att hänga med. 

För att vi ska hinna läsa en text så behöver den ligga en stund. 5 sekunder är en vanlig tid för en tvåradig text. Men är det många svåra ord kan det vara längre. Ligger texten kortare än 2-3 sekunder hinner de flesta av oss inte läsa den. När jag jobbade som scripta, dvs den personen som håller koll på alla tider, körscheman och alla namnskyltar Som är ordningspersonen av allting i en tv-produktion (jag gjorde ingen lysande karriär där…) men då brukade vi säga att om jag som vet vad det står hinner läsa t ex en namnskylt tre gånger så hinner någon som ser den för första gången läsa den 1 gång. 

Å texten får inte ligga för länge heller för då kan det blir störande pga det Men det brukar vara ett mindre problem. 

Texten är dessutom alltid 1 radig eller 2 radig. Aldrig fler rader Varje rad bör enligt e-boken Tillgänglighetsvideo från film och contentbyrån Populate AB som jag länkar till i avsnittet shownotes. www.pixelhouse.se/avsnitt17 ha mellan 3-32 tecken, men max 42 för att de ska vara så läsbara som möjligt. I e-boken skriver de att “32 tecken är standardlängden på text för Facebook och andra mobilvänliga tjänster” Så då är ju max 32 tecken en bra riktlinje tycker jag. 

Sen ska förstås texterna vara rättstavade! Det är ett rejält irritationsmoment och kan dessutom göra att texterna blir svåra att läsa. Men det kanske goes without saying. Men jag tycker ofta man ser felstavad text på video. Och jag har gjort mig skyldig till det jag med. Men det gör det inte bättre. 

Men hur skapar du då de här texterna? Ja det finns lite olika möjligheter. Några där texterna görs automatiskt med blandad framgång. 

På det här avsnittets webbsida pixelhouse.se/avsnitt17 kan du få en pdf men en lista över olika tjänster där du kan skapa sk srt-filer och även bränna in texter till tex instagram 

Textamig.se är tex ett gratis alternativ. Min småländska är inte så vältextad där, men jag vet andra som använt den med stor framgång. 

Jag har i tidigare avsnitt pratat om Kapwing.com som fungerar bättre för mig. Där kan du få inbrända texter gratis men måste ha ett betalkonto för att få tillgång till en sk srt-fil som du laddar upp separat tillsammans med din video på tex Facebook, LinkedIn eller Youtube och som visas för de som väljer att visa den. 

En sak med de här srt-filerna är att vissa plattformar kräver att de är döpta på ett visst sätt för att de ska fungera. Tex är LinkedIn väldigt känslig för det.

Och hur det ska döpas finns också beskrivet i den här pdf:en som du kan få tag på via pixelhouse.se/avsnitt17

Du kan ju också texta din video på youtube. Jag tror att vi inom kort har en automatisk textningstjänst även för svenska. Idag stödjer automattextningen ett 10-tal språk, men det var inte länge sen det bara var engelska som fungerade. så jag tror att det kommer gå snabbt. Men redan idag du kan texta manuellt på Youtube. Även om det tar lite längre tid. Men det är viktigt att komma ihåg att även de automattextade filerna måste bearbetas för att det ska bli bra. Eller ens förståeligt ibland. 

När du har textat hela din video så sparar du sen ner din text till en .srt-fil som funkar alltså funkar på tex Youtube, LinkedIN, Facebook och många andra webbspelare. Instagram däremot behöver texten vara inbränd på videon för att de ska synas. Det kan du ju antingen göra i en grafikapp, i ett redigeringsprogram eller på tex Kapwing.com

Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) rekommenderar dock att du använder just dolda undertexter, sk closed captions så användaren själv kan bestämma om de ska användas eller inte där det går. Då kan de tex användas i vissa hjälpmedel osv. men du behöver informera om att de finns. 

Tre symboler för textning

Det finns små symboler man kan lägga på videon t ex. CC som är fri, SVTs T som också får användas. Google har en symbol med textrader som om jag förstår rätt får användas fritt. Men det kan vara värt att dubbelkolla om du väljer den,

Du ser även hur de symbolerna ser ut på www.pixelhouse.se/avsnitt17

Och jobbar du i mobilen så kan du använda appen Clipsk. En toppenbra app där du kan texta din video och exportera en srt-fil. 


Sen kan du ju bränna in texten på videon i appar som t ex VONT. VONT är egentligen en app som är gjord för att lägga grafik som t ex namnskyltar osv men det går att texta kortare videor men då blir det med inbränd text på videon. Precis på samma sätt kan du göra i de flesta redigeringsprogram och redigeringsappar. 

Jag vet inte om du tänkte på att jag i början sa ordet syntolkning. 

Lagen säger: undertextning samt antingen syntolkning ELLER textversion

En syntolkning är en röst som kommer in och berättar vad som sker vi videon när det inte förklaras på ljudspåret. Tex om någon gör något som inte hörs så berättar syntolken det eller läser upp grafikskyltar som inte kommenteras. Men en syntolk värderar tex aldrig någonting. Hen säger aldrig goda kakor ställs fram utan tex “ett fat med hallongrottor ställs på bordet”.  På svt symboliseras tex syntolkning med ett öga med vågor på och det kan du välja in nästa gång du tittar så förstår du vad jag menar om jag var lite otydlig här.

Men allt det här gäller ju inspelad video. 

EU-lagstiftningen, alltså  webbdirektivet, gör undantag för direktsändningar, men om den här sändningen sen sparas på tex Facebook eller Youtube eller på en webbsida så är det en inspelning och då gäller inte undantaget längre utan då ska den textas och syntolkas/eller beskrivas i text utan, som det heter, onödigt dröjsmål Vilket är max 14 dagar enligt DIGGs sida webbriktlinjer.se

Å även om det är knepigare att direkttexta livesändingar så finns det lösningar och det kommer hända mycket här på kort tid det är jag övertygad om! 

Å även om den här lagen bara gäller myndigheter, landsting, kommuner och alla andra aktörer som klassas som offentligrättsliga organ, som en upphandlande myndighet tex ska uppfylla kraven, och de privata företag som utför tjänster med offentlig finansiering så borde vi ju alla göra så här. 

Poddar är också med i webbdirektivet förstås De ska transkriberas enligt lagen. på det här avsnittets webbsida så finns hela det här avsnittet transkriberat. Jag ska verkligen försöka att fortsätta med det, men för mig som är egenföretagare är det BARA tidsaspekten som sätter stopp. Det tar för lång tid, eller om jag ska leja bort det – kostar för mycket pengar. Det samma gäller textning av mina Youtubevideos. Det är “in the making” men det går långsamt. För det tar tid, även när man använder automatisering. Men det här kommer bara bli bättre och bättre.Det är jag övertygad om På engelska finns det riktigt bra tjänster nu. Men där är ju också målgruppen något större än för svenska språket. Men det kommer förstås komma mer och ännu bättre tjänster på svenska också och nu finns det ju ännu mer incitament för företag att utveckla tjänsten ännu mer.
Så snart är det inte ett problem alls utan bara en möjlighet. 

Om du gillar den här podden så skulle jag bli superglad om du vill gå in på itunes och ge en recension. Det betyder verkligen allt för mig att få gensvar. Vill du så får du förstås ge många stjärnor och skriv gärna en rad eller två också som recension. Jag skulle verkligen bli jättetacksam. 

Vill du diskutera det här avsnittet, andra avsnitt eller komma med tips på andra textappar t ex så kom till Pixelpodden – en podd om video på Facebook och dela med dig. Där delar vi tips om video och där kan du enkelt påverka vad jag tar upp i den här podden. Iden till just det här avsnittet fick jag av Linda Björck som delade en länk om just tillgänglig video. Å hon kommer hit till Pixelpodden – podden om video i näst nästa avsnitt och pratar om LinkedIn. Det ser jag enormt mycket fram emot. Linda är en expert i ordets sanna bemärkelse på LinkedIn. Tillsammans med Tomas Tränkner så har hon LinkedInpodden som är väl värd att lyssna på! och hon sitter till och med i en expertgrupp som har flera möten varje år direkt med LinkedIn så det ska bli otroligt roligt att intervjua henne här i Pixelpodden – podden om video. Men det får du lyssna på nästa vecka .-)  

Till dess – ha det så bra så hörs vi!